Acacia
Acacia är en skräckfilm från sydkorea regisserad utav Ki-Hyeong Park.
Efter att ett ungt par under lång tid försökt få barn men inte lyckats adopterar det unga paret Do-il och Mi-sook en pojke vid namn Lee Jin-seong. De byter snart hans namn till Kim Jin-seong när han flyttar hem till paret. Pojken dras till ett akacia träd, som står på gården, då han tror att det är hans mamma.
Jin-seong blir vän med en äldre flicka vid namn Min-jee. Hon berättar för honom att hon inte kan gå i skolan då hon förlorat mycket blod. Efter att flickan en dag kysser honom blir han allt mer agressiv. Detta blir värre då Mi-sook blir gravid och föder ett barn vid namn Hae-sung. Jin-seong som upplever många emotionella motgångar drar sig tillbaka och blir mer och mer förvirrad. Han utveckar en ilska mot sin adoptivfamilj, denna ilska växer tills han försökar kväva familjens bebis. Mi-sook blir frustrerad över vad hennes son gör och hans besatthet av trädet. Hon beslutar tillslut att hugga ner trädet. Detta resulterar i att Jin-seong tillslut rymmer.
Efter att pojken rymt börjar det döende akacia-trädet att blomma. Min-jee börjar förändras hon också, hon blir mer och mer besatt utav trädet, hon säger att hon kan höra Jin-seongs röst från trädet samtidigt som allt konstigare saker börjar hända då blommor och myror börjar attackera medlemmarna i Jin-Seongs familj.
Kallt, snö, vinter.
Det är sådär fruktansvärt kallt ute nu. Det sjuka är att jag och Jeremy satt i fönstret för någon dag sedan och pratade om hur skönt det var att det inte snöat än. Samma natt satte det igång. Nu är det helt vitt utanför fönstret...
Vi tog med asta ut igår för att hon skulle få mysa i snön. Jag tror inte hon fattade riktigt, förutom att det var kallare än vanligt. Hon skuttade rakt ut i snön, sprang en meter innan hon vände sig om mot mig och började gnälla. Två gånger var hon ute i snön och jag tror hon blev lika förvånad varje gång.
Jag tycker inte om snö, främst för att det blir jobbigt att gå, man blir kall om fötterna och när det snöar får man massa snö i ögonen.
Vi tog med asta ut igår för att hon skulle få mysa i snön. Jag tror inte hon fattade riktigt, förutom att det var kallare än vanligt. Hon skuttade rakt ut i snön, sprang en meter innan hon vände sig om mot mig och började gnälla. Två gånger var hon ute i snön och jag tror hon blev lika förvånad varje gång.
Jag tycker inte om snö, främst för att det blir jobbigt att gå, man blir kall om fötterna och när det snöar får man massa snö i ögonen.
