Everything i could ever need is standing right in front of me..

Idag har varit en utav de där dagarna dåna är helt slut i både huvudet och kroppen. Höll på att börja gråta på bussen då ett litet barn satt och skrek hela tiden. Vanligtvis är det något som bara irriterar mig men inte mer än så. Det gick inge bra på jobbet heller och det gör ju inte saken bättre..
Det är väldigt svårt att uppskatta någonting när man känner såhär. Blir allt vanligare nu.. Så himla sur hela tiden.
Och det är så jävla kallt ute.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0